Jämställdhet och jämlikhet

Jämställdhet och jämlikhet är grundläggande och mänskliga rättigheter som bygger på internationell och nationell reglering och på avtal. Var och en har rätt att bli bemött jämställt och jämlikt i arbetsgemenskapen utan att behöva vara rädd för att bli diskriminerad.

Jämställdhetslagens syfte är att:

  • förebygga diskriminering på grund av kön
  • förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck
  • främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnornas ställning särskilt i arbetslivet.

Vad är diskriminering?

Diskriminering betyder att en person behandlas sämre än andra på grund av någon personlig egenskap. Diskriminering är förbjuden oberoende av om den grundar sig på ett faktum eller ett antagande i fråga om personen själv eller någon annan. Diskriminering är förutom direkt och indirekt diskriminering även trakasserier, vägran att göra rimliga anpassningar samt instruktioner eller befallningar att diskriminera.

Det är viktigt att aktivt främja jämställdhet och jämlikhet och att säkerställa att alla verksamhetssätt och attityder på arbetsplatsen förhindrar på förhand att någon blir diskriminerad. Alla arbetsgivare är skyldiga att främja jämställdhet och jämlikhet oberoende av arbetsplatsens bransch, storlek eller någon annan omständighet.

På större arbetsgivare ställs större krav, och på en arbetsplats där det arbetar minst 30 personer är arbetsgivaren skyldig att tillsammans med personalen och dess representanter göra upp en skriftlig jämställdhetsplan och en skriftlig likabehandlingsplan.

Var och en kan genom sin verksamhet och sitt exempel påverka hur jämställd och jämlik arbetsgemenskapen är. En jämställd och jämlik arbetsgemenskap är bra för alla – den förbättrar arbetshälsan och krafterna.

Enligt Diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av:

  • ålder
  • ursprung, nationalitet, språk
  • religion, övertygelse, åsikt
  • politisk verksamhet
  • fackföreningsverksamhet
  • familjeförhållanden
  • hälsotillstånd eller funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person

Trakasserier

Trakasserier är systematiskt och fortlöpande negativt agerande eller beteende som kan medföra olägenheter för eller äventyra arbetstagarens hälsa.  Trakasserier är till exempel upprepade hot, skrämmande beteende, elaka och antydande budskap, nedsättande och föraktfullt tal, fortlöpande grundlös kritik och försvårande av arbetet, ifrågasättande av rykte eller ställning, isolering från arbetsgemenskapen och sexuella trakasserier.

Trakasserier kan också anknyta till missbruk av rätten att leda arbetet. Exempel på detta är återkommande omotiverat ingripande i arbetet, omotiverade ändringar av arbetsuppgifternas kvalitet eller kvantitet, ändringar av avtalade arbetsvillkor utan laglig grund, osaklig användning av rätten att leda arbetet och utdelning av förnedrande befallningar. Läs mer i guiden Häirinnästä vapaa työpaikka (på finska).

Osakligt bemötande

Arbetsplatsen ska ha nolltolerans för osakligt bemötande. Man får inte nedvärdera osakligt bemötande, och du ska ingripa i det genast. Arbetsgivaren är skyldig att se till att ingen på arbetsplatsen blir utsatt för osakligt bemötande. Det är viktigt att underrätta arbetsgivaren om osakligt bemötande så snabbt som möjligt, så att arbetsgivaren kan ingripa i problemet och vidta åtgärder.

Det är också viktigt att den som utsatts för osakligt bemötande håller i minnet att hen inte gjort någonting fel.

Om du upplever att du blivit utsatt för diskriminering, trakasserier, mobbning, psykiskt eller fysiskt våld eller något annat osakligt bemötande, ska du handla genast. Arbetstagaren ska efter sina möjligheter berätta klart och tydligt för den som utövat osakligt bemötande att arbetstagaren inte godkänner personens handlingar och förbjuder personen att fortsätta med det. Det är viktigt att anteckna alla händelser och spara eventuella bevis, till exempel e-postmeddelanden som innehåller trakasserier.

Arbetstagare får hjälp och stöd med att sköta ärendet till exempel av sin chef, arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktiga eller förtroendeman, företagshälsovården eller arbetstagarens eget fackförbund. Det är viktigt att den som blivit utsatt för osakligt bemötande inte har gjort någonting fel.  Arbetsgivaren är skyldig att se till att ingen på arbetsplatsen blir utsatt för osakligt bemötande på sin arbetsplats.