I början av arbetskarriären kan det kännas att pensionen ligger så långt fram i tiden att det inte är värt att fundera på den. Vi betalar ändå arbetspensionsavgift för varje lön som vi tjänat in från och med att vi fyller 17 år. Arbetspensionen samlas således småningom under hela vår tid i arbetslivet. Vi tjänar alltså in pension också under studier, arbetslöshet och hemvård av barn.
Pensionssystemet i Finland är byggt på ett sådant sätt att pensionerna för dem som är pensionerade i huvudsak betalas av dem som är i arbete. En del av pengarna som samlats in för pensionerna fonderas ändå för framtiden. Systemet garanterar utkomsten i ålderdomen, men också vid invaliditet.
Det är bra att bekanta sig med pensionerna redan vid unga år, eftersom de val som vi gör under vår arbetskarriär påverkar pensionsbeloppet.
Vad är arbetspension?
Grundprincipen är att vi tjänar in arbetspensionen med lönearbete eller företagande. I dag börjar vi tjäna in pension från 17 års ålder. Pensionen kan delvis ackumuleras under studier samt under arbetslöshet, sjukdagpenning och föräldradagpenning.
Det är bra att bekanta sig med pensionssystemet vid unga år för att de som arbetar alltid betalar huvuddelen av pensionärernas pensioner med sina arbetspensionsavgifter. Det är också viktigt att observera att även unga kan vara berättigade till invalidpension eller familjepensioner. Läs om skillnaden mellan arbets- och folkpension här.
Andra pensionsförmåner
En arbetstagare kan gå i partiell ålderspension (25 procent eller 50 procent) redan i 61 års ålder. Det kallas för partiell förtida ålderspension.
För personer fyllda år 1964 kommer gränsen att höjas till 62 år, och för personer som fyllt 1965 och därefter anpassas den lägre åldersgränsen till förändringen av den förväntade livstiden.
Arbetslivspension är ett pensionsslag som är avsett för minst 63 år gamla arbetstagare. Den gör det möjligt för personer som arbetat länge i ett ansträngande och slitsamt arbete att gå i pension före den lägsta ålderspensionsåldern.
En person kan ha rätt till arbetslivspension, om hen har arbetat minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete och om hens arbetsförmåga är nedsatt. Arbetsförmågan behöver inte vara lika mycket nedsatt som det krävs för invalidpension.
En person kan gå i ålderspension i den lägsta pensionsåldern för sin egen åldersklass. Födelseåret påverkar när du kan bli pensionerad.
En arbetstagare måste inte ansöka om pension även om hen nått sin pensionsålder. Ju senare man tar ut ålderspension, desto större pension får man.
Invalidpension betalas ut om arbetsförmågan nedsatts på grund av sjukdom eller skada i minst ett års tid. Förutsättningen för beviljande av full arbetslöshetspension är att arbetsförmågan nedsatts med minst 60 procent.
Invalidpension kan betalas ut antingen tills vidare eller på viss tid.
Efter att familjens försörjare avlidit kan den efterlevande maken och barnen få familjepension för att trygga familjens försörjning. Familjepensioner är efterlevandepension och barnpension.
Du kan få rehabiliteringsförmåner för den tid som du är i yrkesinriktad rehabilitering. Syftet med yrkesinriktad rehabilitering är att främja din ork i arbetet, förbättra din arbetsförmåga och öka din yrkesmässiga beredskap. Förmåner inom arbetspensionsrehabilitering är rehabiliteringspenning, rehabiliteringsförhöjning och rehabiliteringsunderstöd.
Arbetspensionsutdrag
På arbetspensionsutdraget finns uppgifterna om dina pensionsgrundande inkomster. Din framtida pension bygger på de här uppgifterna. Det är bra att regelbundet kontrollera uppgifterna i arbetspensionsutdraget, men utdraget visar inte din slutliga pension. Du tjänar in pension under hela din tid i arbetslivet. Det betyder att ju fler år du arbetar, desto mer pension hinner du tjäna in. Du kan kontrollera ditt arbetspensionsutdrag i tjänsten työeläke.fi.
I samma tjänst kan du också kontrollera en uppskattning av din pension och dagen när din pension börjar. Till exempel om du är född år 2002 är din pensionsålder enligt räknaren cirka 68 år, och du kan gå i pension år 2070.