Företagande kräver en idé som man vill helhjärtat satsa på, och tro på att det här kommer att lyckas. När du har bildat dig en klar uppfattning om företagsverksamheten, är det dags att välja rätt företagsform med vilken du kan göra verklighet av din egen grej.
I Finland finns fem olika företagsformer: enskild näringsidkare (firma), aktiebolag, kommanditbolag, öppet bolag och andelslag.
Ofta pratar man också om egenföretagare. De försörjer sig med sitt eget arbete utan ett anställningsförhållande. De kallas också för självsysselsättande yrkesutövare.
Företagande eller lönearbete?
Företagandet förknippas med både fördelar och nackdelar, precis som vilket jobb som helst. Företagarens inkomster kommer från företagets resultat och kan variera till och med rätt mycket i månaden. En löntagare får däremot det penningbelopp som avtalas i arbetsavtalet till exempel per gjorda arbetstimmar eller per månad.
Å andra sidan kan en företagare själv besluta om sitt arbete. Företagaren kan bestämma arbetstiderna, prissättningen och arbetsmetoderna själv. Löntagaren kan inte bestämma själv om dem, utan det är arbetsgivaren som gör det.
En företagare i huvudsyssla är i regel inte berättigad att få utkomstskydd vid arbetslöshet, även om inkomsterna från företagandet är små eller slutar helt. En företagare i bisyssla är däremot i allmänhet berättigad att få utkomstskydd vid arbetslöshet. En löntagare har rätt att få utkomstskydd vid arbetslöshet om arbetet tar slut, om personen inte själv orsakat att arbetet slutat.
En företagare betalar sitt socialskydd och sina pensionsavgifter själv. I fråga om en löntagare betalar arbetsgivaren en betydande del av dem.
Olika företagsformer
Enskild näringsidkare, dvs. firma, är den enklaste företagsformen. I ett personbolag är företagaren inte en separat aktör från sitt företag, utan ansvarar för alla skulder och förpliktelser. Personföretagaren beskattas genom inkomstbeskattning, vilket avviker från de övriga bolagstyperna, som i princip beskattas genom kapitalinkomstbeskattning.
Ägandet av ett aktiebolag bygger på aktier som kan köpas och säljas. Ägandet kan således vara fördelat på väldigt många parter. Aktieägarna ansvarar för bolagets skulder och förpliktelser endast med sin egen andel, alltså inte med sin personliga egendom. Ett aktiebolag kan också samla finansiering genom att sälja av sina aktier.
Ett öppet bolag måste ha minst två grundare. Alla grundare är ansvariga för bolagets förpliktelser och skulder. Det finns inget krav på startkapitalet för ett öppet bolag.
I ett kommanditbolag finns det alltid minst en ansvarig bolagsman som ansvarar för skulder och förpliktelser, och minst en tyst bolagsman som endast fungerar som placerare. Kommanditbolaget liknar alltså ett öppet bolag, men minst en av bolagets grundare är en tyst bolagsman.
Ett andelslag är en bolagsform som betjänar dess medlemmar. Andelslaget syftar inte på att erbjuda ekonomisk vinst utan nytta och fördelar för sina medlemmar. Andelslag är typiska särskilt inom handeln och primärproduktionen.
Lättföretagande
Lättföretagande är ingen officiell företagsform, utan begreppet står vanligen för en ensamföretagare som sköter sin penningtrafik genom en faktureringstjänst. En lättföretagare behöver inte ha ett FO-nummer. Företagaren får sin löneinkomst via faktureringstjänsten.
Lättföretagande är ingen officiell term, och enligt lagen är även en lättföretagare en företagare. I praktiken betyder det att lättföretagaren behandlas som en företagare i ärenden som gäller den sociala tryggheten. I fråga om skattebetalningen behandlas hen som en löntagare, om hen får sina inkomster som löneinkomst via faktureringstjänsten.
Frilans
Med frilans avses ett proffs som tar emot uppdrag med FO-nummer och får sina inkomster genom att fakturera sina kunder för utfört arbete. Den som är frilans har vanligen inte samtidigt ett lönearbete. En person som samtidigt utför lönearbete och är ensamföretagare kallas för mångsysslare.
Självsysselsättande yrkesutövare
En självsysselsättande yrkesutövare är en ensamföretagare som försörjer sig med sitt eget arbete utan anställning. Personen kan samtidigt utföra flera olika uppdrag till olika företag. Självsysselsättning är typiskt till exempel i mediebranschen, i kreativa branscherna och i byggbranschen. Lättföretagare och frilansar är självsysselsättande.
Tvångsföretagande kallas för en situation där en arbetstagare blivit självsysselsättande av tvång. Det kan hända om arbetsgivaren börjar låta personen göra arbete som uppdrag i stället för lönearbete.
Plattformsarbete
Plattformsarbete betyder att en människa tar emot uppdrag via en elektronisk plattform. Plattformsarbete är vanligt till exempel inom mattransporter.
I många länder har man fört en juridisk diskussion om huruvida plattformsarbetare borde behandlas som löntagare. I Finland betraktas de för närvarande som företagare trots att de saknar möjligheten att själva bestämma om sitt arbete, till exempel om sin prissättning, vilket är typiskt för företagare.
