Det finns många orsaker till arbetslöshet. Arbetstagaren kan bli uppsagd, bli permitterad eller vara delvis arbetslös eftersom arbetsgivaren endast erbjuder deltidsarbete. När en person blir arbetslös finns det hjälp och lösningar för personens försörjning.
En person som blivit arbetslös ska anmäla sig hos arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) som arbetssökande som söker heltidsarbete. En viktig förutsättning för att den arbetslösa arbetssökande ska få arbetslöshetsersättning är att hen är tillgänglig för arbetsmarknaden och hens jobbsökning är i kraft i enlighet med arbets- och näringsbyråns anvisningar.
Arbetslöshetsförmåner
Arbetslöshetsförmånerna består av den inkomstrelaterade dagpenningen, som arbetslöshetskassorna betalar ut, samt av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet som Fpa betalar. Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet har samma belopp.
Arbetslöshetskassan är en sammanslutning där medlemmarna är antingen arbetstagare eller företagare. Den producerar inkomstskydd under arbetslöshetstid för sina medlemmar. Det bästa sättet att trygga sin utkomst under arbetslöshet är att vara medlem i en arbetslöshetskassa. Då påverkar löneinkomsterna arbetslöshetsförmånens storlek. Det betyder att arbetslöshetsersättningen är desto bättre ju större inkomster du haft.
Arbetslöshetsförmånen betalas anpassad, om du sysselsätts på deltid. Om du varit frånvarande från arbetsmarknaden utan en godtagbar orsak i mer än sex månader har du inte rätt till arbetslöshetsdagpenning innan arbetsvillkoret har uppfyllts igen. Läs mer om arbetslöshetsförmånerna här.
Arbetsvillkoret
Erhållandet av arbetslöshetsdagpenning förutsätter att du uppfyllt arbetsvillkoret. Ditt arbetsvillkor uppfylls när du förvärvsarbetat sammanlagt 26 kalenderveckor (cirka sex månader) under de 28 månader som föregick arbetslösheten och arbetstiden varit minst 18 timmar per vecka. Lönen ska vara förenlig med kollektivavtalet. Arbetet behöver inte vara sammanhängande, utan perioden av 26 kalenderveckor kan bestå av flera kortare anställningar.
Karens
Den som får arbetslöshetsförmån har den allmänna skyldigheten att aktivt söka jobb och utbildning och att genomföra sysselsättningsplanen. Sysselsättningsplanen är en plan som arbets- och näringsbyrån gör upp tillsammans med den jobbsökande. Det är en god idé att själv aktivt påverka planens innehåll.
En karens är en period utan ersättning, dvs. under karensen är det inte möjligt att betala ut någon arbetslöshetsförmån. Bestämmelser om karens finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. En arbetslös person föreläggs en karens, om personen agerat på ett sätt som är arbetskraftspolitiskt klandervärt, till exempel vägrat att ta emot arbete eller lämnat arbetet utan giltig orsak. Karenser föreläggs också då en arbetslös arbetssökande inte iakttar arbets- och näringsbyråns sysselsättningsplan eller vägrar ta emot sysselsättningsfrämjande tjänster.