Det finns många orsaker till arbetslöshet. Arbetstagaren kan bli uppsagd, bli permitterad eller vara delvis arbetslös eftersom arbetsgivaren endast erbjuder deltidsarbete. När en person blir arbetslös finns det hjälp och lösningar för personens försörjning.
En person som blivit arbetslös ska anmäla sig hos arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) som arbetssökande som söker heltidsarbete. En viktig förutsättning för att den arbetslösa arbetssökande ska få arbetslöshetsersättning är att hen är tillgänglig för arbetsmarknaden och hens jobbsökning är i kraft i enlighet med arbets- och näringsbyråns anvisningar.
Arbetslöshetsförmåner
Arbetslöshetsförmånerna består av den inkomstrelaterade dagpenningen, som arbetslöshetskassorna betalar ut, samt av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet som Fpa betalar. Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet har samma belopp.
Arbetslöshetskassan är en sammanslutning där medlemmarna är antingen arbetstagare eller företagare. Den producerar inkomstskydd under arbetslöshetstid för sina medlemmar. Det bästa sättet att trygga sin utkomst under arbetslöshet är att vara medlem i en arbetslöshetskassa. Då påverkar löneinkomsterna arbetslöshetsförmånens storlek. Det betyder att arbetslöshetsersättningen är desto bättre ju större inkomster du haft.
Arbetslöshetsförmånen betalas anpassad, om du sysselsätts på deltid. Om du varit frånvarande från arbetsmarknaden utan en godtagbar orsak i mer än sex månader har du inte rätt till arbetslöshetsdagpenning innan arbetsvillkoret har uppfyllts igen. Läs mer om arbetslöshetsförmånerna här.
För att du ska ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning ska du ha varit medlem i en arbetslöshetskassa i 26 veckors tid. Dessutom ska du betala medlemsavgift till arbetslöshetskassan. Om du är medlem i ett fackförbund, är du i allmänhet också samtidigt medlem i en arbetslöshetskassa. Kontrollera ändå att du också är medlem i en arbetslöshetskassa.
Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel samt av en förtjänstdel som räknas ut utifrån dina inkomster. Beräkningsmetoden föreskrivs i lag, och den är alltid densamma oberoende av bransch eller yrke. Du ska ansöka om inkomstrelaterad dagpenning hos din egen arbetslöshetskassa.
Mer information om inkomstrelaterad dagpenning får du från din egen arbetslöshetskassa och på adressen tyj.fi.
Du betalas grunddagpenning om du uppfyllt arbetsvillkoret men inte har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 26 veckor. Grunddagpenningens belopp ändras årligen. Grunddagpenning ska sökas hos Fpa.
Mer information om grunddagpenningen finns här.
Arbetsmarknadsstödet är avsett för arbetslösa som första gången kommer ut på arbetsmarknaden, som inte längre kan få arbetslöshetsdagpenning eftersom maximitiden löpt ut eller som inte har arbetat tillräckligt länge för att uppfylla arbetsvillkoret Arbetsmarknadsstödet är lika stort som grunddagpenningen och det är behovsprövat. Det innebär att stödets storlek påverkas av såväl dina egna inkomster som av dina föräldrars inkomster.
Förutsättning för betalning av arbetsmarknadsstöd till en person som är under 25 år och som inte har avlagt en examensutbildning efter grundskolan eller gymnasiet är att personen sökt minst två studieplatser till studier som börjar på hösten. Om den sökande inte har yrkesutbildning och inte har uppfyllt arbetsvillkoret är väntetiden för arbetsmarknadsstöd 21 veckor.
Mer information om arbetsmarknadsstödet finns här.
Arbetsvillkoret
Erhållandet av arbetslöshetsdagpenning förutsätter att du uppfyllt arbetsvillkoret. Ditt arbetsvillkor uppfylls när du förvärvsarbetat sammanlagt 26 kalenderveckor (cirka sex månader) under de 28 månader som föregick arbetslösheten och arbetstiden varit minst 18 timmar per vecka. Lönen ska vara förenlig med kollektivavtalet. Arbetet behöver inte vara sammanhängande, utan perioden av 26 kalenderveckor kan bestå av flera kortare anställningar.
Karens
Den som får arbetslöshetsförmån har den allmänna skyldigheten att aktivt söka jobb och utbildning och att genomföra sysselsättningsplanen. Sysselsättningsplanen är en plan som arbets- och näringsbyrån gör upp tillsammans med den jobbsökande. Det är en god idé att själv aktivt påverka planens innehåll.
En karens är en period utan ersättning, dvs. under karensen är det inte möjligt att betala ut någon arbetslöshetsförmån. Bestämmelser om karens finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. En arbetslös person föreläggs en karens, om personen agerat på ett sätt som är arbetskraftspolitiskt klandervärt, till exempel vägrat att ta emot arbete eller lämnat arbetet utan giltig orsak. Karenser föreläggs också då en arbetslös arbetssökande inte iakttar arbets- och näringsbyråns sysselsättningsplan eller vägrar ta emot sysselsättningsfrämjande tjänster.
