Genom arbetarskyddet säkerställs att arbetet är tryggt och hälsosamt. Arbetarskyddet handlar om samarbete mellan arbetsgivaren och personalen. Genom det sköter man om att det är tryggt och hälsosamt att jobba på arbetsplatsen. Personer som är under 18 år har rätt till effektiviserat arbetarskydd.
Under de senaste åren har arbetarskyddet utvidgats, så att det utöver de traditionella säkerhetsriskerna också omfattar psykosociala faktorer, osakligt bemötande och hot om våld.
Med säkerhet på arbetsplatsen avses att de fysiska, psykiska och sociala arbetsförhållandena på arbetsplatsen är i ordning.
Arbetsgivaren ansvarar för att bedöma farliga moment, övervaka arbetet och vid behov utveckla arbetet så att det blir tryggare, men också arbetstagaren har skyldigheter som gäller arbetarskyddet.
Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen
Arbetsgivaren kan personligen verka som arbetsplatsens arbetarskyddschef, men även en annan person kan utses till uppgiften. På varje arbetsplats där det permanent arbetar minst 10 arbetstagare ska väljas en arbetarskyddsfullmäktige. Det är möjligt att välja en arbetarskyddsfullmäktig också på arbetsplatser som är mindre än detta, men det är inte obligatoriskt. På arbetsplatser med fler än 20 arbetstagare ska bildas en arbetarskyddskommission. I kommissionen medverkar bland annat de som nämns ovan.
Unga arbetstagare löper en större olycksfallsrisk än i genomsnitt, men risken kan minskas genom god utbildning och säkerhetsinskolning.
Säkerheten på arbetsplatsen
En säker arbetsplats har sådana arbetslokaler och verksamhetssätt att det är tryggt för alla att arbeta och röra sig på arbetsplatsen. Till exempel brådska och hantering av maskiner, anläggningar och tunga föremål kan exponera för olyckor. Utöver de fysiska skadorna är det också viktigt att tänka på psykiska risker, såsom på arbetsbelastning och stress. Arbetsbelastning kan orsakas till exempel av bristfällig inskolning, brist på stöd från chefen eller en alltför stor arbetsmängd.
Faktorer som påverkar säkerheten i arbetslokalerna är belysning, buller och inomhusluft. Det gäller också att sköta om att gångvägar och passager är trygga och arbetsplatsen är välstädad, så att till exempel lådor eller ledningar som ligger på golvet inte medför risk för snubbling. Resorna till och från arbetet är en del av en trygg arbetsmiljö.
Många faromoment i arbetsmiljön kan förebyggas genom att ge arbetstagarna tillräcklig handledning. Varje anställd är skyldig att utföra sitt arbete omsorgsfullt och med eftertanke.
Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet inte medför fara för arbetstagarens hälsa och säkerhet. Om det inte är möjligt att avlägsna alla faror i arbetet, ska arbetsgivaren skaffa personlig skyddsutrustning av olika slag och ställa den till arbetstagarens förfogande. Personlig skyddsutrustning är redskap, utrustning och kläder som skyddar mot olycksfall och sjukdom på jobbet. Exempel på sådan utrustning är skyddsglasögon, skyddsskor, skyddshandskar, hjälmar, hörsel- och andningsskydd, selar och skyddsoveraller.
Det är arbetsgivaren som bestämmer om skyddsutrustning är nödvändig. Om bestämmelserna föreskriver att skyddsutrustning ska användas eller om en riskbedömning visar att det är nödvändigt att använda skyddsutrustning, ska arbetsgivaren skaffa utrustningen. Arbetsgivaren är också skyldig att övervaka att skyddsutrustning används.
Arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt gäller alla ställen där arbete utförs. Vid distansarbete är det ändå inte möjligt att kräva att alla arbetsgivarens skyldigheter iakttas fullt ut. Arbetstagare distansarbetar ofta hemma hos sig eller i sådana förhållanden att det är svårt för arbetsgivaren att utreda säkerheten i dem. I dessa fall är det också nödvändigt att ta hänsyn till hemfriden, som föreskrivs i grundlagen. Vid distansarbete är det viktigt att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren utreder att arbetet kan utföras utan störningar, tryggt och ergonomiskt riktigt också på distans.
Arbetstagaren ska iaktta alla utfärdade säkerhetsföreskrifter och anvisningar i sitt arbete. Hen ska använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren ger. Dessutom ska arbetstagaren även i övrigt iaktta den ordning och renlighet och den omsorg och försiktighet som arbetet och arbetsförhållandena förutsätter och som behövs för att upprätthålla säkerhet och hälsa. Arbetstagaren ska också underrätta arbetsgivaren eller arbetarskyddsfullmäktigen om säkerhetsbrister eller fel som hen observerar.
Arbetstagaren har rätt att avhålla sig från arbetet, om det orsakar allvarlig fara för liv eller hälsa. Detta kommer i fråga endast om det inte är möjligt att undvika faran med andra omedelbara åtgärder.
Olycksfallsförsäkring
Arbetsgivaren är skyldig att ta en olycksfallsförsäkring mot arbetsolyckor och yrkessjukdomar för alla arbetstagare som har ett anställningsförhållande oberoende av lön, ålder eller anställningsförhållandets längd. Försäkringsskyldigheten gäller inte en arbetsgivare som under kalenderåret betalar en lönesumma om högst 1 200 euro till sina arbetstagare. Försäkringen ersätter i regel olycksfall som skett i arbetet eller på arbetsresa samt yrkessjukdom som orsakats av arbetet.
Arbetsolycka
En arbetsolycka är en plötslig och oväntad händelse i arbetet som beror på yttre faktorer och som leder till att en arbetstagare blir skadad. Som arbetsolycka betraktas en händelse som inträffar på ett område som hör till arbetsplatsen, på resan till eller från arbetet eller på en arbetsresa på arbetsgivarens initiativ. Arbetstagaren ska genast underrätta arbetsgivaren eller den närmaste chefen om arbetsolyckan.
Yrkessjukdom
En yrkessjukdom är en sjukdom som främst orsakas av en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. De vanligaste yrkessjukdomarna är bullerskador, luftvägsallergier, hudsjukdomar, asbestsjukdomar och belastningsskador i de övre extremiteterna.
Om arbetstagaren i sitt arbete upplever sjukdomssymtom som orsakas av arbetet, ska hen i ett så tidigt skede som möjligt underrätta arbetsgivaren om symtomen så att arbetsgivaren kan korrigera arbetsförhållandena. Arbetstagaren ska dessutom ha kontakt med företagshälsovården.