I dag är det vanligare med perioder av arbetslöshet eftersom arbetslivet är mer splittrat än tidigare. I dagens läge börjar man inte genast leta efter en arbetsplats för återstoden av livet omedelbart efter att man fått sin examen. I stället samlar vi arbetserfarenhet i många olika arbetsmiljöer, när vi bygger upp vår karriär. Dessutom har anställningar för viss tid och ströjobb blivit vanligare, vilket påverkar antalet arbetslöshetsperioder. Arbetslöshet kan erbjuda möjlighet att byta riktning och att hitta någonting nytt och inspirerande.
Utkomst för arbetslösa
Som arbetslös betraktas en person vars arbetssökande är i kraft på det sätt som föreskrivs i lag och som inte står i anställningsförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete mer än två veckor utan avbrott på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Som arbetslös betraktas i princip också en arbetstagare som är permitterad eller som har rätt till anpassad arbetslöshetsförmån.
En person som blivit arbetslös ska anmäla sig hos arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) som arbetssökande som söker heltidsarbete. En viktig förutsättning för att den arbetslösa arbetssökande ska få arbetslöshetsersättning är att hen är tillgänglig för arbetsmarknaden och hens jobbsökning är i kraft i enlighet med arbets- och näringsbyråns anvisningar.
Arbetslöshetsförmåner
Arbetslöshetsförmånerna består av den inkomstrelaterade dagpenningen, som arbetslöshetskassorna betalar ut, samt av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet som Fpa betalar. Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet har samma belopp.
Arbetslöshetskassan är en sammanslutning där medlemmarna är antingen arbetstagare eller företagare. Den producerar inkomstskydd under arbetslöshetstid för sina medlemmar. Det bästa sättet att trygga sin utkomst under arbetslöshet är att vara medlem i en arbetslöshetskassa. Då påverkar löneinkomsterna arbetslöshetsförmånens storlek. Det betyder att arbetslöshetsersättningen är desto bättre ju större inkomster du haft.
Arbetslöshetsförmånen betalas anpassad, om du sysselsätts på deltid. Om du varit frånvarande från arbetsmarknaden utan en godtagbar orsak i mer än sex månader har du inte rätt till arbetslöshetsdagpenning innan arbetsvillkoret har uppfyllts igen. Läs mer om arbetslöshetsförmånerna här.
För att du ska ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning ska du ha varit medlem i en arbetslöshetskassa i 26 veckors tid. Dessutom ska du betala medlemsavgift till arbetslöshetskassan. Om du är medlem i ett fackförbund, är du i allmänhet också samtidigt medlem i en arbetslöshetskassa. Kontrollera ändå att du också är medlem i en arbetslöshetskassa.
Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel samt av en förtjänstdel som räknas ut utifrån dina inkomster. Beräkningsmetoden föreskrivs i lag, och den är alltid densamma oberoende av bransch eller yrke. Du ska ansöka om inkomstrelaterad dagpenning hos din egen arbetslöshetskassa.
Mer information om inkomstrelaterad dagpenning får du från din egen arbetslöshetskassa och på adressen tyj.fi.
Du betalas grunddagpenning om du uppfyllt arbetsvillkoret men inte har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 26 veckor. Grunddagpenningens belopp ändras årligen. Grunddagpenning ska sökas hos Fpa.
Mer information om grunddagpenningen finns här.
Arbetsmarknadsstödet är avsett för arbetslösa som första gången kommer ut på arbetsmarknaden, som inte längre kan få arbetslöshetsdagpenning eftersom maximitiden löpt ut eller som inte har arbetat tillräckligt länge för att uppfylla arbetsvillkoret Arbetsmarknadsstödet är lika stort som grunddagpenningen och det är behovsprövat. Det innebär att stödets storlek påverkas av såväl dina egna inkomster som av dina föräldrars inkomster.
Förutsättning för betalning av arbetsmarknadsstöd till en person som är under 25 år och som inte har avlagt en examensutbildning efter grundskolan eller gymnasiet är att personen sökt minst två studieplatser till studier som börjar på hösten. Om den sökande inte har yrkesutbildning och inte har uppfyllt arbetsvillkoret är väntetiden för arbetsmarknadsstöd 21 veckor.
Mer information om arbetsmarknadsstödet finns här.
Arbetsvillkoret
Erhållandet av arbetslöshetsdagpenning förutsätter att du uppfyllt arbetsvillkoret. Ditt arbetsvillkor uppfylls när du förvärvsarbetat sammanlagt 26 kalenderveckor (cirka sex månader) under de 28 månader som föregick arbetslösheten och arbetstiden varit minst 18 timmar per vecka. Lönen ska vara förenlig med kollektivavtalet. Arbetet behöver inte vara sammanhängande, utan perioden av 26 kalenderveckor kan bestå av flera kortare anställningar.
Karens
Den som får arbetslöshetsförmån har den allmänna skyldigheten att aktivt söka jobb och utbildning och att genomföra sysselsättningsplanen. Sysselsättningsplanen är en plan som arbets- och näringsbyrån gör upp tillsammans med den jobbsökande. Det är en god idé att själv aktivt påverka planens innehåll.
En karens är en period utan ersättning, dvs. under karensen är det inte möjligt att betala ut någon arbetslöshetsförmån. Bestämmelser om karens finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. En arbetslös person föreläggs en karens, om personen agerat på ett sätt som är arbetskraftspolitiskt klandervärt, till exempel vägrat att ta emot arbete eller lämnat arbetet utan giltig orsak. Karenser föreläggs också då en arbetslös arbetssökande inte iakttar arbets- och näringsbyråns sysselsättningsplan eller vägrar ta emot sysselsättningsfrämjande tjänster.
Studier som arbetslös
Om du studerar på heltid är du i regel inte berättigad till arbetslöshetsförmån. Studiestödet är det primära stödet till studerande på heltid. Det finns dock undantag till huvudregeln, och om du vill börja studera när du är arbetslös är det en god idé att du bekantar dig med arbetskraftsutbildningar, läroavtalsutbildning, möjlighet till korta studier eller studier på deltid och med frivilliga studier med arbetslöshetsförmån. Om du planerar att börja studera som arbetslös arbetssökande, ta först kontakt med arbets- och näringsbyrån (TE-byrån).
Med arbetskraftsutbildning avses vanligen yrkesinriktad utbildning efter grundskolan. Under arbetskraftsutbildning som arbets- och näringsbyrån ordnar får du samma förmån som när du är arbetslös, och om utbildningen avtalats i din sysselsättningsplan, kan du få förmånen med förhöjning.
Genom läroavtalsutbildning är det möjligt att skaffa sig ett yrke och att avlägga en yrkesexamen eller examensdelar. Huvuddelen av studierna ordnas i anslutning till arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Läroavtalsstudier sker på heltid och bygger på ett arbetsavtal för viss tid. Arbetsgivaren betalar dig lön under läroavtalsutbildningen.
Studier på deltid förhindrar dig inte från att få arbetslöshetsförmån. Heltids- och deltidsstudier definieras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om du planerar att studera som arbetslös, börja med att ta kontakt med arbets- och näringsbyrån. Där får du information om huruvida de studier som du planerar är på hel- eller deltid.
Om du är minst 25 år kan du avlägga kortvariga studier, dvs. studier som varar i högst sex månader, med arbetslöshetsförmån. Förutsättningen är att studierna ger yrkesmässiga färdigheter eller stödjer företagsverksamhet. Om du är minst 25 år kan du också ha rätt till frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Arbets- och näringsbyrån gör en bedömning av detta, och därför ska du först ta kontakt med arbets- och näringsbyrån när du planerar dina studier.
