Arbetstid är den tid som används till arbete och den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på det ställe där arbetet ska utföras. Var på plats i tid – kom inte sent till jobbet.. Den tid som det tar att resa från hemmet till arbetsplatsen räknas inte som arbetstid.
Den tid som används för resa räknas inte med i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. Man kan komma överens med arbetsgivaren om att utföra arbete under arbetsresan. I ett arbete där man utför uppdrag hos kunder på olika adresser under arbetsdagen, betraktas också restiden mellan arbetsställena som arbetstid.
Vad är ordinarie arbetstid?
Enligt lagen är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar om dygnet eller 40 timmar i veckan.
Inom många branscher finns det ändå kollektivavtal med avtalad kortare arbetstid (t.ex. 37,5/h i veckan).
Då man iakttar den genomsnittliga arbetstiden måste maximiarbetstiden jämnas ut i enlighet med lagen och det arbets- eller tjänstekollektivavtal som gäller i branschen. Arbetstiden kan flexa dagligen, veckovis och månadsvis.
Du kan avtala om utökad flextid med din arbetsgivare, om minst hälften av arbetstiden är sådan att du självständigt får bestämma om dess förläggning och om stället där arbetet utförs. Utökad flextid gör att du själv kan bestämma när på dygnet du vill arbeta och du fritt kan bestämma var du vill arbeta. Denna överenskommelse ökar inte maximiarbetstiden, utan det handlar om en slags utvidgad flextidsmodell.
I avtal om utökad flextid ska åtminstone följande bestämmas:
- de dagar på vilka arbetstagaren får förlägga arbetstid
- förläggningen av veckovilan
- eventuell fast arbetstid (som dock inte får förläggas till tiden mellan klockan 23 och 06)
- den arbetstid som tillämpas efter det att avtalet om utökad flextid löpt ut.
Utökad flextid lämpar sig för uppgifter som inte förutsätter att du befinner dig på en fast arbetsplats för att utföra ditt arbete. Vid utökad flextid för du själv bok över dina arbetstimmar och meddelar dem till din arbetsgivare, som upptar dem i arbetstidsbokföringen.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om flextid. Flextid innebär att arbetstagaren inom överenskomna ramar själv får bestämma när arbetsdagen börjar och slutar.
När man avtalar om flextid ska man avtala om:
- den oavbrutna fasta arbetstiden
- den dygnsvisa flexgränsen och förläggningen av flextiden för varje dygn
- förläggning av vilotider
- maximum för sammanräknade överskridningar och underskridningar av den ordinarie arbetstiden.
Enligt arbetstidslagen får den dagliga flextiden vara högst fyra timmar lång. Den ordinarie arbetstiden per vecka får vara i snitt högst 40 timmar under en uppföljningsperiod på fyra månader. Denna arbetstid kan alltså överskridas eller underskridas inom flexgränsernas ramar. Flextidssaldot får ha som mest plus 60 timmar eller minus 20 timmar när uppföljningsperioden löper ut.
I arbetstidslagen bestäms om en lagstadgad arbetstidsbank. Utöver detta kan arbetsplatserna använda arbetstidsbanker som grundar sig på kollektivavtal eller motsvarande arrangemang. Arbetsplatserna kan använda en lagstadgad arbetstidsbank eller en arbetstidsbank som grundar sig på kollektivavtalet. De båda systemen kan inte användas samtidigt.
Med arbetstidsbank avses i arbetstidslagen ett system för samordning av arbetstid och ledig tid, där arbetstid, intjänad ledighet eller penningförmåner som omvandlats till ledighet kan sparas och sammanslås. Arbetsgivaren och i första hand förtroendemannen kan avtala skriftligen om införandet av en arbetstidsbank.
I avtalet ska åtminstone följande bestämmas:
- vilka poster som kan överföras till arbetstidsbanken,
- hur mycket arbetstid som kan sparas i arbetstidsbanken
- arbetstidsbankens upphörande
- principer och förfaringssätt för uttag av ledighet
Till arbetstidsbanken kan överföras bl.a. mertids- och övertidstimmar och arbetstimmar som intjänats i ett flextidssystem med vissa begränsningar. Därtill kan till arbetstidsbanken överföras på lag eller avtal baserade penningförmåner efter att de först omvandlats till tid.
Lön som betalas för ordinarie arbetstid får dock inte överföras till arbetstidsbanken. I det lagstadgade systemet finns mer specifika regler för den lediga tidens tidpunkt och mängd.
Med skiftarbete avses arbete där arbetsskiften varierar regelbundet med intervaller som avtalats på förhand. Skiftarbete kan göras i två eller tre skift.
Avtal om arbetsskift
Arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning, dvs. om arbetsskiftets tidpunkt och längd. Vid behov är det också möjligt att avtala om arbetstidens förläggning i arbetsavtalet.
Nattarbete utförs mellan klockan 23 och 6. Arbetstidslagen bestämmer de arbetsuppgifter i vilka det är tillåtet att regelbundet låta göra nattarbete. Tillfälligt nattarbete är tillåtet oberoende av bransch. I särskilt farliga eller i fysiskt eller psykiskt hänseende mycket ansträngande arbeten får arbetstiden vara högst åtta timmar per dygn.
I arbets- och tjänstekollektivavtal definieras när separat ersättning betalas för nattarbete. Nattarbete anknyter ofta till skiftarbete. Vid skiftarbete ska arbetsskiften växla regelbundet. Anvisningar om skiftarbete finns i branschernas arbets- och tjänstekollektivavtal.
Arbetsgivaren ska på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning. Av förteckningen framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar. Dessutom ska tidpunkterna för de dagliga pauserna antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Arbetsskiftsförteckningen görs i allmänhet upp för samma period som planen för utjämning av arbetstiden, om genomsnittlig arbetstid eller periodarbetstid används på arbetsplatsen.
Arbetsskiftsförteckningen ska delges senast en vecka före periodens början. Efter detta får arbetsgivaren ändra på arbetsskiftsförteckningen endast av vägande skäl eller med arbetstagarens samtycke. Om ändringar görs i arbetsskiftsförteckningen ska arbetstagaren underrättas om ändringarna personligen.
Om arbetsgivaren vill ge en arbetstagare med varierande arbetstid arbetsskift som överstiger minimiarbetstiden enligt arbetsavtalet, ska arbetstagaren ges tillfälle att inom utsatt tid meddela i vilken grad och under vilka förutsättningar han eller hon kan ta emot arbete. Den utsatta tiden får inte infalla tidigare än en vecka innan arbetsskiftsförteckningen görs upp. I arbete där förläggningen av den ordinarie arbetstiden inte varierar eller där flextid eller utökad flextid tillämpas, får arbetsskiftsförteckningen dock ges så att den gäller tills vidare.
Det kan också finnas bestämmelser om arbetsskiftsförteckningen i kollektivavtalen. Arbetsgivaren ska följa bestämmelserna i det kollektivavtal som arbetsgivaren iakttar. I en del kollektivavtal bestäms bl.a. att arbetsgivaren aldrig får göra ändringar i arbetsskiftsförteckningen ensidigt.
Beredskap och jour
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetsgivaren kan nå arbetstagaren på fritiden så att arbetstagaren kan kallas i arbete. Beredskapstid är i regel inte arbetstid, eftersom arbetstagaren får tillbringa sin fritid på önskat sätt, och behöver inte befinna sig på arbetsplatsen. Om arbetstagaren kallas till jobbet under beredskapstiden, räknas det utförda arbetet naturligtvis som arbetstid. I vissa tid kan arbetet bli så bindande att även beredskapstid omvandlas till arbetstid. Beredskapen får inte oskäligt göra det svårare för arbetstagaren att använda sin fritid.
Om beredskap ska ingås ett avtal som innehåller en överenskommelse om ersättningen för beredskapen och om beredskapens övriga villkor. I oklara situationer som gäller beredskap är det bra att kontakta arbetsplatsens förtroendeman eller ditt fackförbund.
Med jour avses i allmänhet att arbetsgivaren bestämt att arbetstagaren ska befinna sig på platsen där arbetet ska utföras, så att arbetstagaren är tillgänglig för arbetsgivaren för utförandet av arbete. I en sådan situation räknas jourtiden som arbetstid för arbetstagaren.
Mer- och övertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som görs utöver arbetstiden och som inte överskrider den i lag föreskrivna maximiarbetstiden, dvs. 40 timmar i veckan. Arbete som överstiger den lagstadgade maximiarbetstiden är övertidsarbete. I kollektivavtal kan också finnas bestämmelser om en lägre gräns för övertidsarbete.
Mer- och övertidsarbete utförs på arbetsgivarens initiativ, men med arbetstagarens medgivande. Parterna kan också ha kommit överens om mertidsarbete i arbetsavtalet. I fråga om avtal om varierande arbetstid (till exempel nollarbetsavtal) är det förbjudet att ge samtycke till mertidsarbete i arbetsavtalet.
För mertidsarbete betalas normal lön för arbetstid, och för övertidsarbete betalas normal lön och övertidsersättning. Det finns i allmänhet mer ingående bestämmelser om mer- och övertidsarbete i kollektivavtalen.
I arbets- och tjänstekollektivavtal definieras när separat ersättning betalas för nattarbete. Nattarbete anknyter ofta till skiftarbete. Vid skiftarbete ska arbetsskiften växla regelbundet. Anvisningar om skiftarbete finns i branschernas arbets- och tjänstekollektivavtal.
