Det är möjligt att jobba i olika anställningsförhållanden: ordinarie, på heltid, på viss tid och på deltid. Anställningens form påverkar till exempel anställningsförhållandets upphörande, uppsägande och hävning.
Det är inte tillåtet att tillämpa sämre arbetsvillkor på ett anställningsförhållande för viss tid eller på deltid, utan arbetstagarna ska behandlas jämlikt oberoende av anställningens form.
Ordinarie anställningsförhållande
Ordinarie arbete på heltid är den vanligaste formen av anställningsförhållande. Ett ordinarie anställningsförhållande, dvs. ett anställningsförhållande som gäller tills vidare slutar vanligen med uppsägning antingen på arbetstagarens eller arbetsgivarens initiativ. Arbetsgivaren behöver ett sakligt och vägande skäl för uppsägningen, medan arbetstagaren kan säga upp sig utan grund. Separata uppsägningstider har bestämts för de båda parterna. I en situation som regleras i lag kan ett anställningsförhållande också sluta med hävning. Då slutar de rättigheter och skyldigheter som gäller anställningsförhållandet omedelbart utan någon uppsägningstid.
Anställningsförhållande för viss tid
Ett arbetsavtal kan ingås för viss tid. Då upphör anställningsförhållandet vid en tidpunkt som bestämts på förhand. I princip kan ett arbetsavtal för viss tid endast ingås av grundad anledning. I arbetsavtalet ska anledningen till att anställningsförhållandet ingås för viss tid och anställningens slutdatum eller uppskattade slutdatum antecknas. Ingendera parten kan i princip säga upp ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid innan den avtalade fristen gått ut. Det är dock möjligt att avtala om ett uppsägningsvillkor i ett arbetsavtal för viss tid. Då är uppsägning möjlig på samma grunder som gäller ett ordinarie anställningsförhållande. Ett arbetsavtal för viss tid kan hävas omedelbart, precis som ett ordinarie arbetsavtal. Hävning förutsätter ett väsentligt avtalsbrott.
Ibland kan det hända att samma arbetsgivare ingår flera arbetsavtal på viss tid som följer på varandra med arbetstagaren. Det är inte tillåtet att använda upprepade arbetsavtal för viss tid när antalet sådana avtal eller deras sammanräknade längd eller den helhet som de bildar visar att arbetsgivarens behov av arbetskraft är bestående.
Om flera arbetsavtal för viss tid som följer på varandra ingås utan avbrott eller med korta avbrott, tjänar arbetstagaren anställningsförmåner på samma sätt som ordinarie arbetstagare. Sådana förmåner är till exempel semester och lön för sjukdomstid samt andra förmåner som baseras på anställningens längd.
- arbete som en vikarie för ordinarie anställd
- arbete som rusnings- eller säsongsbiträde (t.ex. sommarjobbare)
- den som ska anställas har varit arbetslös arbetssökande utan avbrott under de 12 föregående månaderna (visstidsavtalets längd högst ett år)
- arbetets karaktär (t.ex. ett projekt)
- avläggande av arbetspraktik
- annan motsvarande omständighet som visar att arbetet är tillfälligt
Deltidsarbete
Ett anställningsförhållande på heltid betyder vanligen fem arbetsdagar och 37,5 eller 40 veckoarbetstimmar. I arbetsavtalet kan parterna avtala om att arbete utförs endast under en del av dagen eller veckan. Med deltidsarbete avses arbete som görs under en tid som är kortare än den maximala arbetstiden som avtalats i branschen.
Det är inte tillåtet att tillämpa sämre villkor på en deltidsanställning än på en heltidsanställning, men förmånerna kan anpassas så att de proportionellt motsvarar arbetstiden.
I fråga om en deltidsanställning betalas lönen i allmänhet i relation till arbetstiden. Ibland bygger lönebetalningen på antalet arbetstimmar. Det är inte tillåtet att tillämpa sämre arbetsvillkor på en deltidsanställning en på en heltidsanställning, men förmånerna kan anpassas så att de proportionellt motsvarar arbetstiden. Till exempel rätten att använda lunchförmånen kan bindas till antalet faktiska arbetsdagar.
Deltidsarbete kan bygga på ett fast antal timmar eller på ett varierande antal arbetstimmar. Med fast deltidsarbete avses ett avtal som definierar en fast arbetstid, till exempel 8 timmar i veckan.
Arbetspraktik
I många examina ingår minst en obligatorisk arbetspraktikperiod. Arbetspraktik skiljer sig i huvudsak inte från en vanlig anställning på viss tid. Om praktiken är utan lön, ingår du ett praktikavtal i stället för ett arbetsavtal. Då skyddar den försäkring som din läroanstalt tagit dig också under praktikperioden. Om lön betalas för praktiken, ska arbetsgivaren ta en försäkring åt dig.
Läroavtal
Med läroavtal kan du avlägga vilken yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller examensdel som helst. Vid läroavtalsstudier skaffar den studerande huvuddelen av sitt kunnande i praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Du tecknar ett visstidsavtal för läroavtalstiden. I avtalet överenskoms bl.a. om den arbetstid som tillämpas och om lönegrunderna. Om det finns ett gällande kollektivavtal, i branschen, tillämpas kollektivavtalets bestämmelser i lönesättningen.
Arbetsgivaren bestämmer huruvida han betalar lön också för de studier som sker vid läroanstalten. Om arbetsgivaren inte betalar lön för teoristudietiden är du berättigad till ekonomiska förmåner (dagpenning, familjebidrag, reseersättning och inkvarteringsersättning).
Det finns ingen övre åldersgräns för läroavtalsstudier, och de lämpar sig också för kompetensutveckling under arbetskarriären. Mer information om studier med läroavtal ger yrkesläroanstalterna.
