Med nollarbetsavtal avses ett arbetsavtal enligt vilket arbetsgivaren inte är skyldig att erbjuda arbetstagaren en enda arbetstimme. I arbetsavtalet kan parterna ha avtalat om att arbetstiden varierar under en bestämd tidsperiod på så sätt att minimitiden för arbete är noll timmar, och man har avtalat t.ex. om en arbetstid om 0–40 timmar/vecka. Det är också fråga om ett nollarbetsavtal när man i arbetsavtalet kommit överens om att arbetstagaren arbetar vid behov, när hen särskilt kallas till arbetet.
I lagstiftningen räknas nollarbetsavtal som varierande arbetstid. Varierande arbetstid avser dock inte enbart nollarbetsavtal. I ett avtal om varierande arbetstid kan parterna ha avtalat om en minimitid för arbetet som är större än noll. Det avtalade variationsintervallet kan då vara till exempel 10–40 timmar/vecka, varvid minimitiden per vecka är 10 timmar.
När kan man avtala om nollarbetsavtal?
I lagen föreskrivs när det är möjligt att avtala om varierande arbetstid, dvs. också om nollarbetsavtal, på arbetsgivarens initiativ.
Om arbetsgivaren har ett kontinuerligt behov av arbetskraft är det inte tillåtet att avtala om varierande arbetstid på arbetsgivarens initiativ. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren en utredning över de situationer i vilka arbetsgivaren behöver arbetskraft, och i vilken omfattning.
Minimitiden för den varierande arbetstiden får inte avtalas att vara kortare än vad det faktiska behovet av arbetskraft förutsätter. Om den utförda arbetstiden under de föregående sex månaderna visar att den avtalade minimiarbetstiden inte motsvarar arbetsgivarens verkliga behov av arbetskraft, ska arbetsgivaren på begäran av arbetstagaren förhandla om en ändring av arbetstidsvillkoret så att det motsvarar det verkliga behovet.
Förhandlingarna ska föras inom skälig tid från arbetstagarens begäran. Skälig tid betyder i allmänhet cirka 1–2 veckor. Arbetstagaren har rätt att anlita ett biträde vid förhandlingarna. Biträdet kan vara till exempel arbetsplatsens förtroendeman. Om arbetsgivaren anser att behovet av arbetskraft inte har ökat, ska han motivera detta skriftligen.
Det finns inga begränsningar för användningen av varierande arbetstid om initiativet kommer från arbetstagaren. Initiativet ska i detta fall genuint komma från arbetstagaren, och därför är det bra att anteckna orsaken till att ett nollarbetsavtal ingås i arbetsavtalet. Orsaken till ett nollarbetsavtal på arbetstagarens initiativ kan vara till exempel studier.
Nollarbetsavtal och erbjudandet av jobb
Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda arbete i enlighet med den minimitid som avtalats i arbetsavtalet. I fråga om nollarbetsavtal innebär detta att arbetsgivaren inte är skyldig att erbjuda något arbete alls.
I arbetsavtalslagen finns dock detaljerade föreskrifter om skyldigheten att erbjuda tilläggsarbete. Arbetsgivaren får inte anställa ny arbetskraft till uppgifter som deltidsanställda i arbetsgivarens tjänst kan utföra. Arbetsgivaren ska därför först erbjuda arbete åt sina deltidsanställda. Den här skyldigheten omfattar också dem som arbetar med nollarbetsavta.
Nollarbetsavtal och arbetstagarens skyldighet att ta emot arbete
En arbetstagare som har ett nollarbetsavtal är inte skyldig att göra en enda arbetstimme eller att ta emot erbjudna arbetsskift. Om arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren fler arbetstimmar än minimitiden, ska arbetsgivaren fråga arbetstagaren minst en vecka innan arbetsskiftsförteckningen upprättas hur mycket och med vilka förutsättningar arbetstagaren kan ta emot arbete. Om den i arbetstagarens arbetsavtal överenskomna ordinarie arbetstiden varierar, får arbetsgivaren utöver den arbetstid som redan antecknats i arbetsskiftsförteckningen låta göra mertidsarbete enbart utifrån arbetstagarens samtycke, som arbetstagaren gett för respektive gång eller för en kort tid.
Nollarbetsavtal och lön för sjukdomstid
Om en arbetstagare som arbetar med ett nollarbetsavtal har ett arbetspass som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och arbetstagaren är sjuk vid tidpunkten, har arbetstagaren rätt till lön för sjukdomstid. Rätt till lön finns också när arbetspasset inte har antecknats i förteckningen, men man kommit överens om det på annat sätt eller om det på annat sätt är klart att arbetstagaren skulle ha varit på jobbet, om hen varit arbetsför. I det senaste fallet kan det vara fråga till exempel om etablerad praxis.
Nollarbetsavtal och lön för uppsägningstid
Om det i arbetsavtalet har överenskommits om varierande arbetstid och det arbete som arbetsgivaren erbjuder under uppsägningstiden understiger den genomsnittliga arbetsmängden under de 12 veckor som föregår det sista arbetsskiftet, ska arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen ersätta det inkomstbortfall som beror på underskridningen. Ersättningsskyldighet föreligger inte, om anställningsförhållandet före uppsägningen varat mindre än en månad. I en sådan situation görs ingen jämförelse.
Informationen ovan gäller både när arbetstagaren säger upp arbetsavtalet själv och när det är arbetsgivaren som gör det. Avsikten med bestämmelsen är att säkerställa att arbetstagaren har en äkta uppsägningstid när anställningen upphör och att arbetstagaren har rätt till en ersättning som motsvarar lönen under uppsägningstiden även om arbetsgivaren inte erbjuder arbete under uppsägningstiden.
Nollarbetsavtal och utkomstskydd vid arbetslöshet
En person som arbetar med ett nollarbetsavtal har rätt att få anpassad arbetslöshetsförmån under anställningen om hen endast erbjuds lite arbete.
Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har en arbetstagare giltig orsak att lämna sitt arbete om det under de 12 kalenderveckor som direkt föregår uppsägningen inte har kunnat erbjudas arbete i sådan omfattning att det kan räknas in i arbetsvillkoret, och det inte i arbetsavtalet har avtalats om regelbundet arbete. Det betyder i praktiken att en sådan tid utan ersättning, dvs. karens, som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte förordnas, om den som arbetar med ett nollarbetsavtal säger upp sig själv och personen inte erbjudits i regel minst 18 timmar arbete under en enda vecka under de senaste 12 veckorna.
Vilka risker kan ett nollarbetsavtal medföra?
Ett problem med nollarbetsavtal är att arbetstimmarna kan bli få, vilket påverkar lönen och därigenom utkomsten. Det kan också vara svårt att planera livet om arbetstimmarnas antal och tidpunkter varierar mycket. Även om arbetstagaren enligt lag har rätt att vägra ta emot de arbetspass som erbjuds, kan detta i värsta fall leda till att personen i fortsättningen inte erbjuds några arbetspass alls. Nollarbetsavtal förknippas därför med särskild risk för osäkerhet.
I problemsituationer kan medlemmar i fackförbund vända sig till arbetsplatsens förtroendeman. Många fackförbund erbjuder dessutom avgiftsfri juridisk rådgivning till medlemmarna.
