Nästan alla råkar ut för minst en arbetslöshetsperiod i något skede av sin karriär. I dag är det vanligare med perioder av arbetslöshet eftersom arbetslivet är mer splittrat än tidigare. I dagens läge börjar man inte genast leta efter en arbetsplats för återstoden av livet omedelbart efter att man fått sin examen. I stället samlar vi arbetserfarenhet i många olika arbetsmiljöer, när vi bygger upp vår karriär. Dessutom har anställningar för viss tid och ströjobb blivit vanligare, vilket påverkar antalet arbetslöshetsperioder. Arbetslöshet kan erbjuda möjlighet att byta riktning och att hitta någonting nytt och inspirerande. Oroa dig därför inte i onödan för korta perioder av arbetslöshet. Ta reda på vilka arbetslöshetsförmåner du har rätt till i Fpa:s snabbguide!
Arbetslös arbetssökande
Som arbetslös betraktas en person vars arbetssökande är i kraft på det sätt som föreskrivs i lag och som inte står i anställningsförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete mer än två veckor utan avbrott på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Som arbetslös betraktas i princip också en arbetstagare som är permitterad eller som har rätt till anpassad arbetslöshetsförmån.
Studier som arbetslös
Om du studerar på heltid är du i regel inte berättigad till arbetslöshetsförmån. Studiestödet är det primära stödet till studerande på heltid. Det finns dock undantag till huvudregeln, och om du vill börja studera när du är arbetslös är det en god idé att du bekantar dig med arbetskraftsutbildningar, läroavtalsutbildning, möjlighet till korta studier eller studier på deltid och med frivilliga studier med arbetslöshetsförmån. Om du planerar att börja studera som arbetslös arbetssökande, ta först kontakt med arbets- och näringsbyrån (TE-byrån).
Med arbetskraftsutbildning avses vanligen yrkesinriktad utbildning efter grundskolan. Under arbetskraftsutbildning som arbets- och näringsbyrån ordnar får du samma förmån som när du är arbetslös, och om utbildningen avtalats i din sysselsättningsplan, kan du få förmånen med förhöjning.
Genom läroavtalsutbildning är det möjligt att skaffa sig ett yrke och att avlägga en yrkesexamen eller examensdelar. Huvuddelen av studierna ordnas i anslutning till arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Läroavtalsstudier sker på heltid och bygger på ett arbetsavtal för viss tid. Arbetsgivaren betalar dig lön under läroavtalsutbildningen.
Studier på deltid förhindrar dig inte från att få arbetslöshetsförmån. Heltids- och deltidsstudier definieras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om du planerar att studera som arbetslös, börja med att ta kontakt med arbets- och näringsbyrån. Där får du information om huruvida de studier som du planerar är på hel- eller deltid.
Om du är minst 25 år kan du avlägga kortvariga studier, dvs. studier som varar i högst sex månader, med arbetslöshetsförmån. Förutsättningen är att studierna ger yrkesmässiga färdigheter eller stödjer företagsverksamhet. Om du är minst 25 år kan du också ha rätt till frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Arbets- och näringsbyrån gör en bedömning av detta, och därför ska du först ta kontakt med arbets- och näringsbyrån när du planerar dina studier.
Permittering
Permittering betyder att arbetet och utbetalningen av lön avbryts tillfälligt. I övrigt är anställningsförhållandet oförändrat under permitteringen. En permittering kan meddelas för viss tid eller tills vidare eller genomföras genom att förkorta arbetstiden.
Arbetsgivaren får permittera en arbetstagare, om arbetsgivaren har en i arbetsavtalslagen avsedd grund för uppsägning av arbetsavtalet, om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren skäligen inte kan ordna annat lämpligt arbete för arbetstagaren eller sådan utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov. Om arbetsgivaren får arbete som lämpar sig för den permitterade under den tid som permitteringsmeddelandet gäller, ska permitteringen avbrytas.
Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren personligen meddelande om permitteringens grund, begynnelsetidpunkt och längd eller uppskattade längd senast 14 dagar innan permitteringen börjar (meddelande om permittering). I arbets- eller tjänstekollektivavtalet kan finnas en annan överenskommelse om hur ett meddelande om permittering ska ges.
Den permitterade ska anmäla sig till den lokala arbets- och näringsbyrån och lämna arbetsgivarens permitteringsmeddelande till byrån. En permitterad arbetstagare har rätt till arbetslöshetsdagpenning.
Arbets- och näringsbyrån (TE-byrån)
Om du blir arbetslös ska du anmäla dig hos arbets- och näringsbyrån som arbetslös arbetssökande. Du har inte rätt till arbetslöshetsförmån om du inte anmäler dig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån. Från arbets- och näringsbyrån får du också stöd vid jobbsökningen och sysselsättningen, till exempel rådgivning, utbildningar av olika slag och instruktioner om hur du ansöker om arbetslöshetsförmånen. Det är antingen en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten som fattar beslut om din arbetslöshetsförmån.
Långtidsarbetslöshet
Långtidsarbetslöshet är en situation där arbetslösheten fortsatt i mer än ett år. Det har utvecklats många olika sätt för långtidsarbetslösa att ta sig tillbaka till arbetslivet. Sådana är till exempel rehabiliterande arbetsverksamhet, lönesubvention och sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (den s.k. TYP-modellen). Läs mer om tjänsterna för långtidsarbetslösa här.
Sysselsättning efter en svår livssituation
Det är möjligt att få problem med den psykiska hälsan redan vid unga år. Därför är det viktigt att utveckla metoder för att stödja arbetsförmågan och anpassa arbetsuppgifterna på ett sätt som ger arbetstagare ork i olika skeden av livet och stödjer arbetstagare som återvänder till arbetet.
Dessutom kan vi ofta ha fördomar mot människor som har problem med den psykiska hälsan, och genom det blir det svårare för dem att bli sysselsatta. Vi behöver en förändring i sådana attityder. Arbetsgemenskapen ska till exempel vara beredd att ta emot en anställd som haft sjukledigt på grund av psykiska orsaker.
Nyyti rf är en förening som stödjer studerandes psykiska hälsa. Föreningen erbjuder kamratstöds- och chattjänster av olika slag och producerar innehåll som främjar studerandenas välbefinnande till sociala medier.
I Psykporten, som är en tjänst som erbjuds av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, finns information till dem som återvänder till arbetslivet som rehabiliteringspatienter inom mentalvården.
Även Centralförbundet för mental hälsa ger konkreta tips om sysselsättning.
Fångars möjligheter att hitta sysselsättning upprätthålls på många olika sätt medan personerna avtjänar sina straff: i fängelset är det möjligt att utöka sin arbetserfarenhet i verkstäder eller till och med att studera till ett nytt yrke! I enlighet med Brottspåföljdsmyndighetens principer erbjuds i fängelset endast arbete som är till nytta efter att personen försatts på fri fot.
Arbetsgivaren får kontrollera ditt straffregisterutdrag endast vid ansökan till vissa bestämda branscher. Läs mer om integritetsskyddet.
KRIS ger kamratstöd och hjälp med att klara vardagen. KRIS är en organisation som finns runt om i världen. Den erbjuder hjälp och stöd till personer som blir fria från fängelset.
Det är möjligt att börja söka jobb efter att användningen av berusningsmedel slutat och personen har krafter också till annat än bara till att hålla sig nykter. Du hittar information om rehabiliteringstjänsterna till exempel på webbplatsen för din egen kommun och hos instanser som nämns nedan. Med hjälp av tjänstens personal är det möjligt att hitta ett lämpligt sysselsättningsprogram som du kan delta i, eller så får du instruktioner om hur du går vidare till arbets- och näringsbyråns tjänster.
Med ärenden av det här slaget arbetar till exempel EHYT rf, som erbjuder stöd i svåra situationer och berusningsmedelsfria mötesplatser.
Tukikohta ry har i sin samlat de hjälpande organisationerna på en enda sida.
